Träffade honom. Tänkte att det kanske skulle vara bättre att vänta men drogs åt hans förslag. Jag förstår inte hur en lukt och att två läppar som möts kan betyda så mycket, att det kan göra så mycket. Att det lilla kan göra att man svävar på rosa moln. Det var så jag kände när vi stog vid busshållplatsen och den där kvinnan satt och log mot oss, som om hon tyckte om det hon såg. Att det var vi.


Idag:
Jag gick till skolan, var ovanligt glad faktiskt. Haha sen hade vi idrott och såklart spelade vi pingis. Jag och erika vid samma bord och vi är nog de dåligaste någonsin på pingis. Slutade med att jag kröp runt under bordet och letade efter bollen och vi sket i bordet och körde fritt ist. Olyckligtvis så ville den sablans bollen hela tiden åka upp mellan lärarens ben, inte vet vi varför men det kanske fattas en där ;) Inte fören nu har jag förstått hur mycket våra små garvanfall och sepeutbrott betyder. Och det är bäst att ha er tjejer!

Men så kom jag iaf hem och la mig en stund och gosade med min kissekat Gobi. Sedan ringde jag pappa för att höra hur det gick med Amanda på sjukhuset, föresten har jag inte skrivit det men jag har fått en liten lillasyster som heter Amanda och är en vecka gammal :) en helt underbar liten tjej! Kommer några bilder senare i veckan hihi!

Nu ska jag plugga lite eftersom jag har hundra saker att göra tills på fredag!

Ciao!