Fan, det är riktigt tomt utan dig nu. Hela mitt liv har jag haft dig att
prata med, bråka med, retas med, slåss med, skratta med och
gråta med, ligga och tjattra in på småtimmarna med, skrattat åt
pappas snarkningar med. Ja, till och med klösas med. Nu är jag
helt ensam.  Även fast vi inte är dom tightaste syskonen så vet
jag att du alltid finns där och jag litar på dig. Även fast du har tjallat
på mig, haha. Jag tror att nu när du flyttat så kommer man på att
man saknar dom stunderna vi skrattat tillsammans, kastat
makaroner/stolar på varandra vid matbordet och verkligen hatat
varandra. Låter konstigt men så är det!

Det jag ville få ut av det här var att jag saknar dig, vi saknar dig. Kom hem snart!