Tack för att du alltid låtsades att du brydde dig och fick mig
att känna mig speciell. Det är trevligt att veta att vi hade allt.
Tack för att du bara tittade på medan jag föll, det var då jag
förstod att vi var klara med varandra. När vi låg i din säng, jag
 grät och du vände dig om, och försökte sova. Det är inte vad
jag kallar kärlek, vad tycker du?