Det kanske är bättre att vi skiter i det här och bara låter det försvinna.
Det vi har nu är inte som det borde vara och jag vill inte bli tillsammans
igen just nu. Jag vill inte chansa att bli tvungen att gå igenom allt igen.
Vi måste lita på varandra, annars finns det ingen möjlighet alls.
Och du verkar inte ta det som en stor grej heller, kanske bäst såhär?


Failing point is so near
Is it your fault or is it my mind?